Menu

Varnhems klosterkyrka grundades år 1148 under den tiden då kung Sverker den äldre styrde. Till Varnhem anlände abbot Henrik och hans cisterciensmunkar från Clairvaux i Frankrike via Alvastra kloster.

VarnhemKlostret Warnem nämns i skrift år 1234 med anledning av att församlingsborna var dåliga på att lämna offergåvor i kyrkan på helgondagarna - för vid den här tiden var ju Sverige katolskt. I ett brev från påve Gregorius IX till biskop Stenar i Skara och abboten i Varnhem befalldes att dessa båda skulle tillse att gåvorna, läs skatten, skulle krävas in, i annat fall skulle man utdela kyrkostraff, dvs. bannlysning. Klostret har även kallats för såväl Mariæ som Vårfruklostret.

Varnhem ingick i Skarke socken (ev. även Skärke eller Skadarik), vars kyrka låg mindre än en km norr om klostret. Men då denna kyrka brändes av danskarna år 1566 fick Varnhem ta över rollen som sockenkyrka. Sockennamnet Skarke användes ända in på 1900-talet, med tillägget Varnhem inom parantes.

Cisterciensmunkarna anlade runt Varnhems klosterkyrka "en skön trädgård", som fanns kvar ända till 1640-talet. Den förföll dock efter reformationen under 1500-talet.

Efter 1596, då kyrkan blev församlingskyrka, växte en kyrkogård fram. Även klosterområdet användes under en period före 1900-talet som begravningsplats.

I mitten av 1600-talet får Magnus Gabriel De la Gardie hela klosteranläggningen av drottning Kristina. De la Gardie restaurerade kyrkan och gör den till sin gravkyrka. han tar bort korindelningen och inreder kyrkan till en luthersk predikokyrka med predikstol, bänkar, altaruppsats och läktare med orgel i barockstil. Exteriört förser han kyrkan med stävpelarsystem, centraltorn över korsmitten och två torn på västergaveln. Den De la Gardieska minneshallen i södra korsarmen inreds också under 1600-talet. De la Gardie skänker sedan kyrkan till församlingen.

Varnhems kyrka ligger i sydvästra delen av kyrkogården. Området söder om kyrkan utgörs av de restaurerade ruinerna av cisterciensklostret. Ovanpå murresterna växer Sedum. Här finns även ett rest träkors för friluftsgudstjänster.

Huvudingången väster om västra kyrkporten utgörs av en stiglucka med en dubbel järngrind. En av grindarna är märkt med en nyckel, dvs smedens bomärke, och den andra med 18 ¼ 66. Från grinden leder kalkstensplattor till kyrkporten i väster. Framför porten är en plan av kalkstensplattor. En annan ingång i östra hörnet av norra kyrkogårdsmuren består av en dubbel smidesgrind med samma mönster som vid de la Gardies gravkor, det vill säga svängda stiliserade rankor med enstaka blommor. Grinden är placerad mellan kraftiga, fyrsida stolpar av murade kalkstenar.

Klosterkyrkan är ännu idag Varnhems församlingskyrka, men har också ca 70 000 besökare varje år.

Cisterciensorden

CisterciensordenCisterciensorden (även Cistercienserorden) är en katolsk klosterorden som grundades 1098 av benediktinmunkar som vände sig mot vällevnaden i dåtidens kloster och ville återgå till de stränga benediktinerreglerna. Cistercienserna räknas som den första klosterorden, i den bemärkelse begreppet senare fått: en centralstyrd organisation omfattande ett flertal kloster. De tidigare benediktinerklostren hade varit tämligen självständiga och saknat en central ordensledning.

Munkarna grundade under ledning av Robert av Molesmes ett kloster kallat Novum Monasterium i ett sankt område kallat Cîteaux, som ligger ganska nära den franska staden Dijon i Burgund. Det är från latiniseringen Cistercium av Cîteaux som klosterorden fått sitt namn.

Framgångarna lät vänta på sig, och orden skall enligt uppgift ha varit nära att utslockna när Bernhard av Clairvaux och trettio andra munkar anlände 1112. Efter detta skedde en snabb utveckling, och inom ett par år hade flera ytterligare kloster grundats, där klostret Clairvaux i Champagne under Bernhards ledning snabbt skulle bli det viktigaste. Senare forskning har dock visat att Stephen Harding hade en viktigare roll än en del av traditionen inom orden velat tillskriva honom

Bernhard av Clairvaux var inte bara en av samtidens största teologer utan också en politiskt mycket inflytelserik man. Vid hans död 1153 hade orden vuxit till 280 kloster, och klostret Clairvaux hade inte mindre än 700 lekbröder och munkar. Det första nunneklostret grundades år 1125 i Tart, beläget i stiftet Langres i nordöstra Frankrike. Även fortsättningsvis skulle nunnorna utgöra ett stort inslag i orden, inte minst genom klostret Port-Royal (senare Port-Royal-des-Champs med en avknoppning i Port-Royal-de-Paris) i parisregionen, där logik, lingvistik och teologisk diskussion kom att utvecklas.

Sankt Bernhard av Clairvaux är Tempelherreordens skyddshelgon!

Tempelherreordens ordenskapitel

Fotografi Björn Liszka, KThO

Varnhems kyrka kapitel

Varnhemns Klosterkyrka 2009, Priorat Sveriges ordenskapitel

 

© Tempelherreorden 2018